EU-val

juni 8, 2009

Jag kom efter att noga ha övervägt var min röst skulle hamna iväg en dryg halvtimma innan vallokalerna och lade min röst på FP(personkrysset utelämnar jag här). Vårt valresultyat måste sägas ha överträ’ffat förväntningarna med de 13% vi fick uppnåddes nästan det resultat valet 1999 gav senast Marit Paulsen kandiderade.  Såväl Moderaterna som Socialdemokraterna måste vara klart besvikna med sina röstandelar. SAP:s strategi att sätta en EU-kritiker som förstanamn tycks därmed inte ha gett önskat resultat, detta till trots att såväl Junilistan och Vänasterpartiet med sina EU-kritiska plattformar gjorde klart svaga resultat. När sedan miljöpartiwet snarare gått framåt genom sin mer EU-positiva hållning visar att EU-kritiken uppenbart inte gjorde något större avtryck i årets val. Sen har ju naturligtvis måste man erkänna detta att göra med att EU-kritiker i gemen avstod att rösta i större utasträckning än EU-förespråkare. Det blir sålunda en lite tråkig paradox att ett lägre valdeltagande sannolikt gör att sveriges kommande ledamöter i EP är mer EU-vänliga och förhandlingsvilliga än man skulle vara om valdeltagandet var högre.

Piratpåartiet och Miljöpartiet är vid sidan av Folkpartiet valets två andra stora vinnare.  Jag måste säga att jag är uppenbart tveksam till ett parti som bygger sin politik på en enda fråga och som i denna har en mycket kompromisslös ställning. Det går i viss mån att legitimera sin plats i EP, men fenomenet som sådant är ett hot mot ansvarsfullt politiskt beslutsfattande om det i förlängningen skulle ge PP och andra enfrågepartier betydande platser i de nationella parlamenten. För att det representativa politiska systemet ska fungera så måste det gå att ställa de beslutsfattande till ansvar för en mer allomfattande politik, främst inom ekonomiska men även inom en rad andra områden. Att nu PP, FI och mer etablerade mp är dominerande partier hos de unga samtidigt som etablerade partier återdfinns hos äldre, riskerar parallellt med att medlemsantalen och engagemanget för partipolitik minskar på sikt att underminera allmänhetens förtroende för och samhörighetskänsla med politiken. Detta är en långdragen händelsekedja där ett förändrat politiskt landskap riskerar att göra det politiska beslutsfattandet ineffektivt och instabilt, och i slutändan leda till drastiska hot mot hur Sverige fungerar. Denna utläggning gör sig nog mer hemma i ett annat sammanhang och kom att falla utanför ramarna för det genomförda EP valet.

Vi får ändå gratulera Piratpartiet till deras framgångar, men poängtera att det är nu ansvarert hamnar i deras knä. Man ska inte bli förvånade om Junilistans öde kommer upprepa sig 2014.  Piratpartiet bör dock ha större möjligheter att nå riksdagen 2010 än Junilistan 06, detta då dess politik inte lika starkt är så begränsat till EU utan kan även drivas i riksdagen. Vidare går dessvärre Sveridemokraterna ånyo framme även om vi nog har Piratpartiet att tacka att de inte når ett mandat.

UItanför Sveriges gränser är det uppenbart att EPP stärkt sin ställning något gentemot det socialistiska blocket, detta är en tendens sammanfallande med att det på flera håll kommit in populistiska eller extrema partier. I Storbritannien  får t ex både UKIP och starkt nationalistiska BNP mandat och regerande labour raasar till omkring 16% av rösterna. Den politiska turbulensen där har gjort Gordon Browns ställning mycket svag. Vänsterregeringar har vidare straffats starkt i exempelvis Spanien och Ungern till förmån för högern.

Annonser

juni 3, 2009

EU Valkampanjen är nu i full gång med officiell valdag på söndag.  Sakpolitiska frågor som miljö och ekonomi behandlas grundligt, personligen tror jag dock att det avgörande för var man vill lägga sin röst handlar om ens syn på EU som projekt och vilken roll Sverige ska föra i detta.  Jag utgår hellre från dessa större och mer genomgripande frågor och min vision om ett fördjupat och mer integrerat EU-samarbete.

Jag vill jobba för ett svenskt medlemskap i EMU,inte främst för att jag tror detta skulle gynna svensk ekonomi. Utan framför allt därför att Sverige ska höra till hela den gemenskap EU delar. EMU är också att betrakta som kittet som kommer kunna borga för än djupare samarbete. Med gemensam valuta motverkas alltför stark självsträvan inom ekonomin som kan bära väg för protektionism. Att jag sedan är övertygad om att Euron rent krasst är bra för den samlade ekonomin, i huvudsak i kristider är ju än bättre.

Tycker vidare att det är viktigt att vi försöker driva igenom Lissabonfördraget under sveriges ordförandeskap, i stora drag som det är, med möjliga undantag för Irland. Fördraget är absolut nödvändigt för att effektivisera ett växande EU, och att dra ner på den nationella vetorätten känns bara sunt för att EU ska fungera. Vissa vill hävda att Irlands nej ska respekteras, men vad skulle då gälla för alla länder som ratificerat fördraget. Ska inte deras Ja respekteras.  I denna fråga är ett Nej alltid ett nej och ett Ja bara ja förutsatt att alla andra också röstar för det. Vidare känns det inte rimligt att i teorin en persons majoritet i ett land skall kunna blockera hela övriga EU s beslut.

Andra större frågor viktiga för mig är öppna gränser och fri arbetsmarknad över hela unionen, där jag tydligt tar ställning för lettiska och polska hantverkare gentemot den protektionism som svenska fackförbund står för.  Jag är i ärlighetens namn emot mycket av kollektivavtalsmodellen och tycker i princip att det en arbetsgivare och en arbetstagare kommer överens om ska inte staten lägga sig i så länge en miniminivå uppfylls och arbetstagaren inte blir utnyttjad.  Är nog klart marknadsliberal på denna punkt och i stort bör detta gälla för såväl varor som tjänster och anställningar. Vill vi ha ett EU där de nya medlemmarna ska kunna komma ikapp oss ekonomiskt så måste de i ett inledningsskede få konkurrera med en för oss lägre lön som är fullgod i deras ögon, detta kommer på sikt att jämna ut sig.  Ger detta effekt på den svenska arbetsmarknaden så måste man tänka på att göra omställningar i strukturerna eller möta detta med konkurrensfördelar på andra plan.

Vill i övrigt driva en svensk NATO-anslutning, vilket inom EU handlar om ökat samarbete, utbyggd kärnkraft för Sverige, inom EU gemensamt elnät. Och starkare polissamarbete inom sk Europeiskt FBI

Kort tanke om bonussystem.

mars 26, 2009

För tillfället kretsar samhällsdebatten mycket kring bonusar i näringslivet.  Även om jag är beredd att hålla med om att beloppen har en förmåga att skena iväg så känns det ändå som att debatten bör vara mer nyanserad. Jag är föresåråkare av en fri marknad där villkoren och lönerna ska kunna sättas av varje enskilt företag. Dock är det viktigt att det ”demokratiska” ansvarsutkrävandet ska kunna fungera. Varje enskild styrelse ska vara i princip fri att sätta lönen/villkoren för företagsledarna, så länge de har full insyn och ges korrekt information. I nästa steg så ligger kontrollfunktionen hos aktieägarna och deras ansvarsutkrävande av styrelsen. I ett sånt här fall tycker man att aktieägarna borde vara mer aktiva, dock har företagsstyrelserna som regel stark exekutiv makt som sällan kan obstrueras i enskilda ärenden. Aktieägarna har då att ta ställning till om det totala förtroendet för styrelsen är såpass skadats att man önskar fälla styrelsen och ställa dem till ansvar.

Fungerar denna beslutsordning på ett bra sätt så ska nästan aldrig staten kunna gå in och styra vad enskilda företag gör med sina egna pengar. Saken kommer dock i ett helt annat läge om det som i dessa kristider kan förekomma stöd/stimulanspaket från statens sida. Naturligtvis har de då ett rätt till inflytande över vad företagen gör med sina pengar.

1932-2009

februari 13, 2009

 

Detta är en dag som jag som nästan ”riktig” göteborgare finner lämplig att uppmärksamma Champ Ingemar Johansson, som begravs vid en ceremoni i vasakyrkan idag. Boxning är visserligen inte någon sport som faller mig riktigt i smaken, och som jag har svårt att förstå. En så framstående person som ”Ingo” förtjänar dock en uppskattning för att ha satt Göteborg på kartan för åtskilliga även utanför sveriges gränser.

Många fler förtjänar också uppskattning för sina insatser i vardagen. Men så ock Ingemar. ”Vila i frid”.

Fredsbevarande trupp till Somalia

januari 20, 2009

Väl medveten om att det med stor sannolikhet inte kommer bringa omedelbar fred och stabilitet i landet, så är det ändå med glädje och lycka för Somalias skull som jag läser hur FN beslutat att sätta in fredsbevarande trupp i landet. En helt uppenbart i skymundan förd konflikt har i mer eller mindre hög grad plågat Somalia i 18 år nu, direkt efterföljande störtandet av en hård diktatur.

Från och till har viss stabilisering rådit men alltid med strider om makten latent liggande. Trots förhoppningar har dessa fortsatt även de senaste åenren, då främst mellan en internationellt stödd interimsregering och en islamistisk millis (UIC).  Någon form av uppgörelse och förhandlingslösning är önskvärd för att på lång sikt tillgodose en så bred uppslutning i landet som möjligt. Fram tills denna är möjlig att nå behövs betydande insatser för att kunna hålla tillbaka UIC vars medel har varit att ta makten med våld.  Då Etiopien nyligen lämnade Somalia efter två års närvaro och upprätthållande av den provisoriska regeringens position, uppstod ett betydande vakuum av säkerhetsmässig art. UIC som nära nog kunnat möta upp de etiopiska styrkorna skulle i och med detta i princip ges fri lejd till makten i Mogadishu.

Samtidigt pågår förhandlingar om att inkludera en islamistisk opposition i regering/parlament, något som om det fungerar sannolikt skulle vara den mest önskvärda lösningen, om detta även gör att radikala inslag hos islamisterna trubbas av och blir pragmatiska.  Fram till en sådan möjlig lösning nås och förvisso även en bra tid efter, behövs sannolikt fredsbevarande trupper som ges mandat att kunna hålla radikala militära grupper tillbaka.

Detta är något som världssamvetet bör ta på sig och agera,

Gazakris

januari 5, 2009

När Hamas bryter vapenvilan bör de göras ansvariga till efterverkningarna av två huvudskäl. För det första måste Hamas förstå att de genom att skjuta in milliser på israeliskt område aldrig kan uppnå något politiskt mål, reträtt eller eftergifter från Israels sida. Israels agerande mot Gaza måste anses som ett ganska självklart svar på detta. Den andra huvudanledningen till Hamas direkta skuld till den katastrofala utvecklingen är att de medvetet eller av praktiska skäl placerar sina baser i tättbeyggda områden vilket gör att de attacker israel gör ofrånkomligen leder till civila offer sedan hamas använder civilbefolkningen som mänskliga sköldar.  Att man edan kan tycka att Israel bör visa större återhållsamhet är en annan sida av konflikten, smtidigt måste de ges självförsvarsrätt.

Inledning

januari 5, 2009

Detta ska vara en (något) mer personlig blogg skriven på svenska, till skillnad från en del andra bloggar jag har som utgår från olika projekt mm jag arbetar med på engelska. Innehållet på denna kommer troligtvis också kretsa mycket kring utrikespolitik, men kommer till skillnad från övriga huvudsakligen skrivas på svenska och ha en mer subjektiv tonvikt baserat på mina personliga åsikter ch kommentarer.  Personliga inlägg om mitt liv kommer också få plats här, i den mån jag tycker mig ha något intressant att skriva om.

Hello world!

januari 5, 2009

Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!